Periodiseringsfonder

Periodiseringsfonder – aktiebolag och enskild firma

Periodiseringsfonder – avsättning till periodiseringsfond?  Hur fungerar periodiseringsfond? Periodiseringsfonder är ett sätt för företag att periodisera (jämna ut) sitt resultat över flera år genom att minska det aktuella årets skattemässiga resultat under de år som företaget går med vinst. En avsättning till en periodiseringsfond kan under ett sämre år återföras (lösas upp) till beskattning för att istället öka det aktuella årets skattemässiga resultat. Periodiseringsfonder är ett hjälpmedel för företag jämna ut konjunktursvängningar och om företaget över en 6 års cykel går med nollresultat inte heller betala någon skatt.

Beräkna och utnyttja maximal avsättning till periodiseringsfond

Hur ska man beräkna och utnyttja maximal avsättning till periodiseringsfond? Här nedan går vi igenom hur man beräknar en avsättning till periodiseringsfond.

Avsättning till en periodiseringsfond

Hur mycket får man sätta av till periodiseringsfonden? Storleken på hur mycket man får avsätta till en periodiseringsfond har inte förändrats på väldigt länge, utan har varit nedanstående i många år.

Enskilda näringsidkare (enskild firma, enskild näringsverksamhet) får sätta av max 30% av resultatet*
– Fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag eller kommanditbolag får sätta av max 30% av resultatet*
– Juridiska personer (aktiebolag, ekonomiska föreningar mfl) får sätta av max 25% av resultatet*

*Med resultat syftas på årets skattepliktiga inkomst, dvs skattemässiga resultatet (resultatet före bokslutsdispositioner justerat för ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga intäkter). För enskilda näringsidkare och dödsbon är avsättningen till periodiseringsfond högst 30% på ett underlag som är den skattepliktiga inkomsten (vinsten) efter

  • positiv eller negativ räntefördelning
  • upplösning av tidigare års periodiseringsfond.
  • expansionsfond

För handelsbolag gör du avsättningen likadant som för enskilda näringsidkare, men på delägarnivå.

Läs mer om hur stor avsättning till periodiseringsfond man får göra under det aktuella räkenskapsåret (taxeringsåret) här.

Hur många periodiseringsfonder får ett företag maximalt ha?

Hur många periodiseringsfonder får ett företag maximalt ha? Ett företag kan maximalt ha 5 periodiseringsfonder samtidigt. Det beror på att en periodiseringsfond måste återföras det sjätte beskattningsåret. Det innebär att den första periodiseringsfonden måste återföras till beskattning vid avsättande av den sjätte periodiseringsfonden så det hinner aldrig bli 6 periodiseringsfonder. Därav så kan ett företag aldrig ha mer än 5 periodiseringsfonder.

Återföring av periodiseringsfonder

Återföring av (lösa upp)  periodiseringsfond till beskattning? Ett företag bestämmer själv vilket år man återför en periodiseringsfond till beskattning, men en periodiseringsfond måste alltid återföras till beskattning senast 6:e året efter avsättningen.

Varje års avsättning bildar en egen periodiseringsfond vilket innebär att det går att ha maximalt sex periodiseringsfonder samtidigt. En avsättning som gjorts under inkomståret 2012 måste återförs senast inkomståret 2018.

Återförs i bokslut som avslutas under 
Baskonto P-fond Inkomstår Taxeringsår Mer info
2112 Tax 2012 2017 2018 2012 (besk)
måste återföras
2113 Tax 2013 2018 2019 2013 (besk)
2123 Tax 2014 2019 2020 2014 (besk)
2124 Tax 2015 2020 2021 2015 (besk)
2125 Tax 2016 2021 2022 2016 (besk)
2126 Tax 2017 2022 2023 2017 (besk)
2127 Tax 2018 2023 2024 2018 (besk)

Periodiseringsfonder måste även  återföras till beskattning när en näringsverksamhet upphör.

Skillnader mellan bolagsformer

Utöver skillnaderna i hur mycket man får avsätta till en periodiseringsfond (se ovan) så är en annan skillnad att juridiska personer (aktiebolag mfl) dessutom ta upp en schablonintäkt baserad på periodiseringsfonderna vid årets ingång till beskattning. Detta innebär att enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag behöver inte beräkna någon schablonränta på avsatta periodiseringsfonder.

I handelsbolag har varje delägare sina egna fonder. Justeringen för schablonintäkten görs endast i bolagets skatteberäkningen för respektive taxeringsår.

Schablonintäkt under inkomstår 2017 (taxeringsår 2018)

En juridisk person som har gjort avdrag för avsättning till en periodiseringsfond ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Intäkten beräknas till 72 % av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret multiplicerad med summan av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång.

Statslåneräntan (SLR) är avgörande för beräkningen av schablonintäkten

Den 30 november 2017 var statslåneräntan 0,27 % så enklare uttryckt kan man säga att schablonintäkten för inkomstår 2017 (taxeringsår 2018) beräknas till 0,1944% multiplicerad med summan av avsättningar till periodiseringsfonder.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån.

Beräkning av schablonintäkt för inkomstår 2017 (taxeringsår 2018)
Schablonintäkten för inkomståret beräknas till 0,1944 % multiplicerad med summan av avsättningar till periodiseringsfonder:

=> 0,1944 % *periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång (Ingående periodiseringsfonder)= Schablonintäkt

Läs mer hur stor och hur schablonintäkt beräknas för det aktuella räkenskapsåret (taxeringsåret) här.